Introduktion

I din hand har du Finlands Lärarstuderandes Förbund SOOLs Målsättningar för lärarutbildingen -program. Programmet är skapat i samarbete mellan Tavoitteet (Målsättningar) -arbetsgruppen, SOOLs medlemsföreningar och SOOLs styrelse och det godkändes i SOOLs förbundsmöte 2019. Målsättningarna innehåller lärarstuderandes synpunkter på de för tillfället viktigaste prioriteterna för lärarutbildningens utvecklingsarbete.

Lärarstuderande bör tas i beaktande i utbildningens utvecklingsarbete i alla lärarutbildningsenheter i universitet och yrkeshögskolor. Genom att utveckla lärarutbildningen utvecklar man hela det omgivande samhället och vilken typ av färdigheter och expertis man vill att framtidens arbetskraft ska ha. Därför måste uppfostrans- och utbildningsbranschen klara av framtidens utmaningar och lärarutbildningen måste ge kommande lärare lämpliga kunskaper och färdigheter för framtidens arbetsliv.

Målsättningarna tar ställning till både lärarutbildningens innehåll och faktorer som påverkar lärarstuderandens välmående och professionella tillväxt. Målsättningarnas syfte är att fungera som en utbildningspolitisk hörnsten och ett hjälpmedel för SOOLs medlemsföreningar samt lärarutbildningens utvecklare. En medlemsförening kan välja en målsättning att arbeta med under sin mandatperiod och sedan naturligtvis välja en ny målsättning då den första uppnåtts. SOOLs styrelse lobbar kontinuerligt för att uppnå Målsättningarna.

Framtidens utmaningar kräver att lärare har olika sorters färdigheter att anpassa sig och utvecklas som lärare. Därför måste lärarutbildningen vara före sin tid.

 

---

Forskningsbaserad kunskap som en del av praktiska färdigheter

• Lärarutbildningen är forskningsbaserad och dess målsättning är att utbilda kritiskt tänkande experter och pedagoger, vars praktiska färdigheter baserar sig på aktuell forskningsdata.
• Lärarutbildningen bör lära ut praktiska färdigheter, som hjälper studeranden tillämpa vetenskaplig information i praktiken.
• Lärarutbildningens lärarpersonal, som universitetslektorer och praktikhandledare, bör i samarbete stöda studeranden att tillämpa vetenskapligt tänkande och vetenskaplig information i praktiken.

Lärarutbildningens särdrag måste tas i beaktande redan då studeranden söker sig till utbildningen

• De som söker sig till lärarutbildningen bör ha möjligheten att söka till lärarstudier genom direktantagning och välja lärarstudier direkt från studiernas början.
• Lärarutbildningens lämplighetsprov bör bevaras som en del av antagningen och mångfalden i lärarutbildningslinjerna bör beaktas i proven.
• En kvot baserad på provpoäng bör bevaras då sökande kallas till lämplighetsprov. 

Praktik är en oersättlig del av lärarutbildningen

• SOOLs “Suositukset opetusharjoittelulle” (Rekommendationer för undervisningspraktik) -dokument bör vara grunden då undervisningspraktik planeras, utförs och bedöms samt då praktikens handledare utbildas.
• Studeranden bör ha möjligheten att själv, med stöd av sin handledare, välja vilka metoder och pedagogiska teorier hen använder i sin undervisningspraktik.
• Undervisningspraktiken bör förutom substanskunskap betona förmågan att möta elever som individer samt förmågan att arbeta i föränderliga situationer.
• Studeranden bör ha möjligheten att genomföra sin undervisningspraktik i mångsidiga miljöer. 

Lärarutbildningen måste mångsidigt erbjuda färdigheter som behövs i läraryrket

• Hållbar utveckling bör genomsyra hela lärarutbildningen och lärarens roll som ett exempel på hur man lär ut en hållbar livsstil bör betonas. 
• Lärarutbildningen bör ge studeranden färdigheter att undervisa i följande ämnen relaterade till socialt aktörskap:
  - emotionella och sociala färdigheter
  - miljö: att bekämpa klimatförändringen, hållbar utveckling
  - jämlikhet: jämställdhetsfostran, språkmedvetenhet och kulturell mångfald, demokratifostran, sexualfostran, genusmedvetenhet, social rättvisa 
  - ekonomikunskap: konsument- och företagsamhetsfostran
  - multilitteracitet
• De ovannämnda färdigheterna kan även utvecklas genom föreningsverksamhet, vilket bör erkännas och tas i beaktande som en del av lärarutbildningen.
• Lärarutbildningen bör innehålla studier i säkerhetskunskap. Med säkerhetskunskap avses att kunna skapa en fysiskt och mentalt säker inlärningsmiljö, färdigheter att ingripa i och förebygga mobbning, trakasseri och diskriminering samt färdigheter att hantera olika krissituationer genom att förstärka kunskaper i första hjälp och hur man handlar i nödsituationer. Utvecklandet av färdigheter i säkerhetskunskap börjar med att utveckla studerandens egna sociala och emotionella kompetens.
• En utexaminerad lärare bör ha en bred förståelse om en människas utveckling och utvecklingsfaserna.  
• Lärarutbildningen bör ge lärarstuderanden färdigheter att stöda elevens inlärning och välmående.
• Lärarutbildningen bör motsvara läroplanens krav på undervisningens innehåll och förverkligande.

Tillräckliga färdigheter att möta olika elever

• Utbildningen bör ge studeranden pedagogiska verktyg, som hen kan tillämpa i sitt framtida arbete. Lärarutbildningen bör mångsidigt använda olika metoder och utrustning samt lära studeranden hur de används pedagogiskt.
• Lärarutbildningens obligatoriska studier bör innehålla minst en kurs i specialpedagogik. Lärarutbildningen bör erbjuda studeranden färdigheter att tillämpa specialpedagogisk kunskap i sitt eget arbete.
• Det bör vara möjligt att inom lärarutbildningen studera olika kommunikationsmetoder, som stöder interaktion och talförmågan samt ersättande kommunikationsmetoder.
• Lärarutbildningens undervisning bör visa konkreta exempel på samarbete som överskrider ämnesgränserna, som till exempel samarbete och undervisning med speciallärare.

Studierna måste ge tillräckligt med stöd och handledning under hela studietiden

• Studeranden bör ha en egen tutorlärare, som ger studeranden stöd och handledning under hela lärarstudietiden. En tutorlärare bör samtidigt handleda maximalt 20 förstaårsstuderande eller 50 studerande från tidigare årskurser.
• Lärarstuderanden bör ha möjligheten att besöka en studiepsykolog året om på varje ort med en lärarutbildningsenhet.
• Lärarstuderande bör få personlig och kvalificerad handledning i examensarbeten.
• Undervisningen bör arrangeras fri från hinder och olika slags elever bör tas i beaktande. Med den fysiska, mentala och sociala miljöns hinderfrihet säkras undervisningens tillgänglighet och säkerhet. Kurserna bör kunna genomföras med olika arbetssätt. 

En kompetent personal skapar grunden för lärarutbildningens kvalitet

• Varje person som utbildar lärarstuderande bör ha utfört pedagogiska studier. Lärarpersonalen bör ge studeranden ett gott exempel på att vara en bra lärare.
• Lärarutbildningens lärarpersonal bör ha färdigheter i att använda informations- och kommunikationsteknologi pedagogiskt.
• Lärarutbildningens lärarpersonal bör använda aktuell forskningsdata som grund för undervisningen. 

Lärarutbildningen bör vara flexibel och den bör ta olika ämnens särdrag i beaktande

• Lärarutbildningen innehåller mycket studier av undervisningsutrustning och -metoder samt pedagogik. Utbildningens struktur bör stöda lärarskapets utveckling genom erbjuda en tillräcklig mängd undervisning i smågrupper. Mängden undervisning i smågrupper i lärarutbildningen bör vara minst 14 h/studiepoäng och specialämnen bör tas i beaktande.
• Ämneslärarens pedagogiska studier bör kunna spridas ut över flera läsår om studeranden så önskar.
• De som studerar till ämneslärare bör ha möjligheten att skriva sitt huvudämnes examensarbete från en pedagogisk synpunkt och få samma mängd studiepoäng som ett examensarbete i samma ämne skrivet från en annan synpunkt skulle få. 
• Varje kurs i lärarutbildningen bör innehålla undervisning bunden till studerandens eget ämne och undervisningen bör fokusera på ämnets särdrag.
• Undervisningssektorn attraktivitet bör ökas genom att uppmuntra och erbjuda lärarstuderande möjligheter att utvidga sina kunskaper och genomföra sina studier flexibelt till exempel genom JOO-studier.
• Alla som deltar i lärarutbildningen bör få en helhetsbild av elevernas inlärningssätt och förstå olika ämnens uppgift i ett mångprofessionellt nätverk.

Lärarutbildningens och arbetslivets samarbete måste utökas

• En plan för lärarens professionella utveckling börjar utarbetas under lärarutbildningen.
• En utexaminerad lärare bör ha genomfört pedagogiska studier.
• Varje lärare i småbarnspedagogik, grundskolan eller gymnasiet bör ha en magisterexamen.
• Klyftan mellan arbetslivet och studierna bör minskas. Lärarutbildningen bör förbereda studeranden för övergången till arbetslivet med kurser, som stöder förståendet av den egna expertisen och innehåller information om lärarens/arbetstagarens förpliktelser och rättigheter samt arbetssökningsprocessen.
• Lärarutbildningen bör allt mer betona branschöverskridande och professionellt samarbete, som är en ansenlig del av en lärares jobb.
• Lärarutbildningsenheten bör erbjuda varje lärarstuderande möjligheten att redan under studietiden få en mentorlärare, som är i arbetslivet. Så kan studeranden slipa sin egen läraridentitet och få ett bättre fotfäste i undervisningsbranschen samt få otroligt viktigt stöd i början av sin arbetskarriär.